Hörde Kents låt ” Visst känns det som att kärleken väntar” på radio nyss och mindes tiden i Gävle då den här låten spelades om och om igen i mina hörlurar.
Minns just en vårdag när jag inte mådde så bra och allt var tung, att jag gick upp till högskolan genom Boulognerskogen (Gävle) där allt hade just spruckit och det luktade lite vår. Där gick jag och lyssnade extra noga till Kents ”Kärleken väntar” och sångtexten.
”…Jag lovar du betyder nånting
Du orkar ta dig igenom det här
Du räcker till, så var den du är…”
Du orkar ta dig igenom det här
Du räcker till, så var den du är…”
Jag stannade upp, andades och tänkte ”Du orkar ta dig igenom det här, du är värd så mycket, så kämpa på!”
Sen spolade jag tillbaka och lyssnade från början igen:
”…Jag lovar du betyder nånting
Du orkar ta dig igenom det här
Du räcker till, så var den du är…”
Du orkar ta dig igenom det här
Du räcker till, så var den du är…”
Idag känns det lättare/gladare/lugnare i kroppen än vad det gjorde vara för ett par dagar sen. Att inte må bra utan anledning är ingen bra anledning att må dåligt för.
”Du orkar ta dig igenom det här, du räcker till så var den du är”
Just när jag skriver detta kom jag på en annan tanke och det är ang sångrubriken ”Visst känns det som att kärleken väntar”.
Jag är 30+, singel och ”väntar” på att mr Right ska komma in i mitt liv. Väntar kärleken så som jag väntar in något annat och när har den kärleken tänkt komma i så fall? Och visst väntar den, med besked! Ang den frågan svarar tyvärr inte Kent i texten. Ska nog skicka ett mejl för att fråga om de kanske vet något som jag inte vet eller om de vet var man kan få reda på detta!?
Du är verkligen helt rätt människa att ha en blogg. Du skriver inlägg som jag önskar att jag skrivit själv :-)
SvaraRaderaBra inlägg, jag väntar med. Sedan säger vissa att Han dyker upp när man inte väntar eller letar mer. Men det gör jag ju hela tiden, mer eller mindre omedvetet - alltså: jag kommer alltid att vara singel.
SvaraRaderaKram på re! :)
Hej igen! Du, jag håller helt med Fancy Lane - du skriver så jäkla bra, att ja - jag önskar jag skrivit det själv. Jag har läst alla dina blogginlägg nu och när jag hade två kvar, men bara 3% ström kvar i datasladden, hämtade jag lite elektricitet och så var vi igång med läsningen igen. Tänkte att: - jag måste ju upplysa skriverskan om hennes briljans. Du, hade gött! KRAM (igen) :)
SvaraRaderaTack fina ni!
SvaraRadera