Dejt nr "minns inte vilken i ordningen"

Igår träffade jag upp en kille som jag har mejlväxlat med i ett par veckor, en som jag egenligen inte alls ville träffa då det inte kändes helt hundra när vi mejlade men jag tänke att man måste vidga sina vyer.
Men ack, en tv-kväll hade varit mer roande och givande.
Denne man, för man är man väl när man har fyllt 40(?), pratade heeeela tiden om sig själv, sitt jobb och sitt liv. Eller rättare sagt, han redogjorde sitt cv i stora drag. Det jag kunde/hann var att inflika med var "visst är det så" och nicka här och var där det passade in.
Och vad har man lärt sig av det här? Troligtvis inget, för det finns så många sådana här människor omkring en så det är väl bara att gilla läget och fantisera sig bort, men inte allt för långt för det gäller att nicka i rätt ögonblick!

Dagens sanning!

När jag läste denna text så insåg jag att jag bara måste dela med mig av den då det är ju helt sant det här!

Ta alltid ut glädjen i förskott.
Det enda som kan hända, är att du varit glad i onödan.



Ut i det okända

Efter mycket om och men så beslutade jag mig att testa den virtuella dejtingvärlden.
Jag har ju gjort det innan men då har jag bara träffat på massa konstiga killar, killar som man inte får några bra vibbar från första sekunden man ser dem.
Och jag tänkte att jag aldrig mer ska göra det och utsätta mig för detta!
Men nu efter något år inser jag att prinsen inte kommer på den vita hästen (eller så har han gjort det men pga alla snö i vinter så har jag inte sett han) och knackar på.
Så nu ger jag mig ut i det okända, dejta killar som förhoppningsvis inte är något dryga, stöddiga, eller har konstiga uppfattningar om världen osv. Utan helt normal kille som man kan tänka sig hångla med =)

Men redan nu så kan jag medela att många konstiga inviter har man fått. Många konstiga mejl, tex där en kille skriver efter att jag har tackat för mejlet han har skickat men att jag tror inte han är den jag säker skriver :

"Du får ursäkta mig men jag förstår mig inte tjejer som du...

Hur kan i hela friden skriva att man inte passar ihop, du har aldrig

någonsin träffat mig i verkligheten, hade man gjort detta och sedan

kommit fram till OK vi passar inte för varann då hade jag köpt det...'

men inte att bara höftar till det så där utan träffat en person öga

mot öga...Du vill ha barn, så vill även jag, du skriver att du ha någon att skratta och diskutera med..även jag...

Du vill ha någon att bygga ett liv med..även jag...och jag är inte någon miffo kille

Enda som skiljer oss åt är avståndet, nån timme mellan våra städer..."

En fråga på detta varför man inte kan ta ett "nej tack, tack för kompimangen men du är inte den jag vill ha"?

Vänner från förr

Vi har varit vänner ganska länge, sömnen och jag.

Det tråkiga är bara att vi träffas allt för sällan!

Skottdagen

Äasch.... glömde att fria igår! Men det verkar inte vara försent ialf! Googlade lite på ordet skottår och frieri och fick upp den här texten:

Inom europeisk äldre tradition påstås det ha varit tillåtet för kvinnor att fria till ungkarlar under hela skottåret. Det är en tradition som sägs gå att härleda till en legend från 400-talet från Irland om Patrick och Brigid av Kildare. Det har dock påvisats att det inte går att belägga sedvänjan längre tillbaka än till 1800-talet. Det fanns från medeltiden ända fram till 1800-talet en oskriven lag på de Brittiska öarna som sade att den man som avvisade en friare under ett skottår var tvungen att ge henne en kyss samt ett silkeslinne eller ett par handskar. Enligt gammal tradition får giftassugna kvinnor bara fria på skottdagen. Och då har damerna trumf på hand. Den man som tackar nej bör dra sig ur med hjälp av en dyrbar gåva.

Och det verkar inte vara fy skam det heller! Har nu fyra år på mig att slipa fram en trumf!