söndag 29 maj 2011

Dagens tips del 2

Lite smarta tips när det kommer till telefonförsäljare/gatuförsäljare

  1. Vill de sälja strumpor? Kontra med "jag har inga fötter"
  2. Vill de sälja dig trosor/kalsonger? Berätta detaljerat att du är nudist och hur skönt det är att gå utan underkläder.
  3. Vill de sälja telefonabonnemang? Säg "jag har kopplat om min privata mobil till jobbtelefonen, det blir ju billigare så"
  4. Vill de att du prenumerera på en tidning? Berätta att det är den sämsta tidningen du har läst, ever!
  5. Vill de att du kommer med i en bokklubb så har du flera alternativ: Du är analfabet/du är blind/ du får en skev verklighetsuppfattning av böcker/fiktion.
Någon av dessa förslag borde funka!

lördag 21 maj 2011

Jag VILL, jag vill, JAG vill!

Jag vill
  • känna solens varma strålar
  • sitta på balkongen
  • ligga i gräset
  • bada i havet
  • hångla
  • känna doften av en varm blöt klippa
  • vara vaken sena kvällar
  • umgås med underbara vänner
  • njuta
Helst skulle jag vilja kombinera allt på samma gång!

måndag 16 maj 2011

Kära Gud

Du har planer för oss alla, du vet hur vi kommer leva våra liv långt innan vi har levt dem.
Därför är jag så sjukt nyfiken på vad du har tänkt ut för plan för mig.
Har du verkligen planerat att jag ska vara singel vid 34?
Att jag ska ha jobb som inhyrd och med dålig lön?
Eller?

För när jag var yngre såg jag mig själv att jag skulle vara gift med en underbar man, ha minst ett barn och ha en bra tjänst som jag trivdes med vid den här åldern.
När jag ser på mina vänner/kompisar/bekanta ser jag att de har kommit så mycket längre än mig. Och då undrar jag om du har tänkt att jag ska komma dit någon gång eller om du har helt andra planer för mig?

För jag vill inte vara singel vid 30+ , jag vill inte vara inhyrd med sämre lön och jag vill inte vara utan barn!
Bara så du vet!

Amen!

måndag 9 maj 2011

Vackra du!

Mitt hjärta hoppar över ett par slag och min andning avstannar ett tag när jag ser dig.
Du vackra vackra människa!

tisdag 3 maj 2011

Happy?




Jag minns när jag var liten, si så där 6 år, att jag pratade och babblade så pass mycket att en tant på språvagnen vände sig om log mot mig och sa "Nämen vad du har mycket att prata om trots att du är så ung".
Vet inte riktigt vart jag har tappat den personligheten och hur det kommer sig att jag är så "allvarlig" i mitt sinne nu i vuxen ålder.